Alla inlägg den 27 augusti 2007

Av Anna - 27 augusti 2007 18:31

Jag lovade henne att jag skulle skriva idagSöta Tannaz! Jag blir så lycklig av att hon verkligen vill läsa min blogg. Du är världens sötaste Tannaz!!!Var nämligen på Lessan igen, eftersom jag inte lyckades träffa någon söt 9:a förra gången. Mina classmates tycker jag är galen som springer tillbaka till min gamla skola hela tiden och tjatar om vilken bra människa Niklas var (och är). Men de får tänka vad de vill.Jag är lite stressad över livet.Dalai Lama har helt rätt. Det handlar inte om vad man har, utan hur man ser det man har. För mig brukade det mest handla om vad jag inte hade. Och egentligen gör det nog fortfarande det.Jag tänker i alla fall bestämma mig för att vad jag har nu är alldeles lagom. Så länge Harald inte drar åt helevete i alla fall. Och jag tänker verkligen jobba på att vara glad och nöjd med nuet.Jag tänker ta upp mitt gamla wannabe gitarrspelande också. För idag hade jag nämligen musik och insåg hur kul det kan vara. Jag insåg dessutom för några dagar sen att kulturmänniskor är den roligaste typen av människor generellt eftersom att de kan skapa känslor. Dessutom har jag erfarenhet av att de ofta är trevligare och mer intressanta än andra människor. Och om jag nu ska gå på Röda Stalin som faktiskt är en musikskola, så varför inte försöka lära mig lite på den fronten med. Jag behöver ju inte försöka hålla nivån med musikarna direkt (det kommer bara leda till djup depression), men kunskap är glädje. Som någon klok människa sa.Jag tror att jag kan finna det mycket trivsamt att lära mig lite gitarr. Bara jag inte stressar mig själv för mycket.Om jag seriöst ser mig omkring och tänker på mitt liv och min framtid, så känns det just nu som jag är så lycklig som jag kan bli. Men sen visar det sig att även om min framtid känns ljus och jag har uppnått det mesta som jag ville med livet förut så kan det inte hjälpa mig att vara lycklig just i nuet. Jag kan inte njuta av det nu.Den känslan betyder något. Den betyder att jag kommer att behöva pussla in den i min sanning och sen kanske jag har en filosofi of my own.Nu ska jag fortsätta att berätta om min mycket intressanta dag.Jag och Sofia kom fram till att måndagar är rätt bra dagar eftersom vi slutar klockan 13.20 och vi bara har musik, svenska och engelska på hela dagen. Vilket innebär att det är en (med Sofias ord) rätt soft dag.Jag börjar längta lite till att läxor och grejer ska komma igång på allvar. Det känns lite lamt just nu, och det blir jag bara orolig av. Fast jag antar att jag kommer få så jag tiger inom några veckor.Jag har matteprov om inte länge alls. Fast jag känner egentligen inget behov av att träna inför det. Det mesta av det provet ska handla om är sånt jag redan känner till, och de få saker jag är lite osäker på kommer vi repetera på lektionerna.Svenskan är altid lugn. Den är liksom ändå bara rolig.Engelskan kan kanske bli lite knepig, men jag har oväntat nog börja gilla den mer än spanskan till och med. Så den känns inte särskilt tung den heller. Jag tror att språkresan fick igång flytet i mitt språk trots allt.Spanskan är nog det krångligaste. Den kommer vara hård. Men går det käpprätt åt helvete så sumpar jag den helt enkelt. Den är inte hela livet trots allt.Ryskan är underbar. Så underbar att jag knappt behöver nämna den här.Samhälle är engagerande, och Sture är mysig som tusen bulllbakande mormödrar. Men det finns lite nervositet inför Ungdomsparlamentet, som är någon energikrävande sak som min klass ska delta i.Historian kommer kanske få lida lite av att jag måste gå upp klockan 06.00 för att komma i tid till den. Men jag tror jag klarar det.Idrott är väl inte min starkaste sida just för tillfället. Jag har en kondis på ungefär 0,0002% av en normal människa. Med risk för överdrift. Och på fredag ska vi springa någon testgrej som typ är betygsgrundande.Jag får väl träna någon gång i framtiden.Orkar inte ännu.Jag stör mig på att det finns så mycket jag vill göra som aldrig hinns med. Och förstås att Haraldjefveln bor så långt bort.Men allt är en bit av vad jag kallar livet. Livet i mina ögon. Och om jag bara ska tjura över det som inte är perfekt så blir det ingen tid för lycka. Oavsett hur perfekt jag ser ut för en utomstående.Älskar er alla!(eller önskar i alla fall att jag kunde göra det, så att jag kunde vara en sån tuff gubbe som Jesus till exempel eller ännu hellre Buddha)Puss MinaPS. Om nu någon människa som jag inte vill göra bort mig för läser det här så vill jag bara påpeka att jag inte på något vis påstår att jag är perfekt. Jag menar bara att jag inte tänker sträva mot det längre, för jag tror inte det leder till lycka.Och en sak till. Jag står inte för vad jag har skrivit tidigare i den här bloggen. Jag tror att den jag är just nu inte längre är samma person om tre minuter. Ännu mindre om tre veckor. Man kan ju inte beskylla den ena för vad den andra har skrivit.

ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se